[andreassofus]

• 0

Jag har också, dom senaste 3-5 åren, reflekterat över att man jobba för mycket. När man var yngre så var det pengar som var viktigast, att kunna köpa en massa saker hela tiden. Men med åldern så har jag värderat tiden mer.
Så vad ska man göra? Ja, knappast starta eget som vissa redan påpekat, då har man fullt upp hela tiden istället + en stress eftersom man inte vet om man får in lönen eller ej. Det man kan göra är att dra ner på levendet.
Behöver man byta till ny mobil varje då? Nej.
Behöver man bo stort eller i finare (=dyrare) område? Nej.
Behöver man byta TV varannat år? Nej.
Behöver man 200 kanaler via en box som man aldrig ser på? Nej.
Behöver man en dyr bil? Nej.

Man kan kan få ner månadskostnaden REJÄLT om man istället väljer lite enklare boende och levende. Då kan man även få ner arbetstiden och skaffa sig mer fritid.

Min egen plan är att få ner arbetstiden så jag kanske ligger på halvtid ungefär.

klart man inte BEHÖVER allt det du säger, alla prioiterar olika och alla är intresserade av olika saker, tror väldigt många mer än gärna jobbar heltid istället för att kunna köpa saker man är intresserad av som tex hemelektronik eller ny bil eller vad som helst.

vad ska man göra med all sin fritid när man inte kommer ha råd med någon hobby? eller lite ha råd att resa eller göra någonting.

[MKarlsson74]

• 0

Ja, det är ju upp till dig själv. Om du tror ditt liv blir bättre om du byter till en ny förstärkare varje år så gör det.

[Unregistered1939]

• 0

Håller med

Man hinner inte mycket mellan 8 och 5

Själv har jag ofta jobbat mellan 7 och 22 med frukost, lunch och midda i tjänsten

Visserligen har det blivit många golfrundor och resturangbesök och turistande på intressanta platser
här och där i världen. Men mest har det ju varit arbete i alla fall.

Men som familjefader, håller inte detta och framför allt inte för kvinnorna som har barnen runt benen
så fort de kommer in genom dörren.

6 timmars arbetsdag, är något jag tycker alla skulle få rätten att välja

Redigerat av Unregistered1939, 03 november 2010 - 00:12.

[Unregisteredcc128e50]

• 0

tror jag fattade, raljerade lite väl kanske. Håller ändå med om del, att vi i Sverige har det på det stora väldigt bra är svårt att argumentera emot, och det ska man nog vara medveten om. Men jag tycker dock inte att man bara ska vara nöjd jämt och inte kämpa för att få det bättre, då kanske vi snabbt tappar de förmåner vi arbetare har i Sverige.

Sen är det väl intressantare att jämför med övriga västvärlden tycker jag istället för Asien.
Jobbar vi mindre är folk i tex Frankrike, Grekland osv. Intrycket man får av dem länderna är ju att dem bara dricker vin hela tiden Skämt åsido. Dem har väl lägre pensionsålderän oss iallafall.

Jag instämmer med dig att man måste få reflektera över sin egen situation och vad som är bäst för en själv. Och jag håller med om att det kan vara mer relevant att jämföra med andra västländer. Anledningen till att jag valde Asien var bara för att jag är här och för att konstrastera lite.

Därför vill jag också påpeka att vi svenskar är ganska "hungriga" och ambitiösa. Det är något vi måste fortsätta vara om vi vill vara konkurrenskraftiga internationellt sett. Det är lätt att bli bekväm och luta sig tillbaka för att 10-20 år senare bli totalt omsprungen...

Jag har också, dom senaste 3-5 åren, reflekterat över att man jobba för mycket. När man var yngre så var det pengar som var viktigast, att kunna köpa en massa saker hela tiden. Men med åldern så har jag värderat tiden mer.
Så vad ska man göra? Ja, knappast starta eget som vissa redan påpekat, då har man fullt upp hela tiden istället + en stress eftersom man inte vet om man får in lönen eller ej. Det man kan göra är att dra ner på levendet.
Behöver man byta till ny mobil varje då? Nej.
Behöver man bo stort eller i finare (=dyrare) område? Nej.
Behöver man byta TV varannat år? Nej.
Behöver man 200 kanaler via en box som man aldrig ser på? Nej.
Behöver man en dyr bil? Nej.

Man kan kan få ner månadskostnaden REJÄLT om man istället väljer lite enklare boende och levende. Då kan man även få ner arbetstiden och skaffa sig mer fritid.

Min egen plan är att få ner arbetstiden så jag kanske ligger på halvtid ungefär.

En till mig nära stående är just i färd med at tbyta jobb som innebär en total löneökning på ca 20% (traktamente och annat). Denna person funderar just på det att skära ned lite i utgfterna och spara pengar för att kanske jobba 8 månader om året och sedan ta 4 månader ledigt för att ägna sig åt rekreation...

[Bongo_Mongo]

• 0

Modellen att jobba i 8 månader och löga sig i 4 månader skulle passa
mig perfekt. När man jobbar är dagen liksom redan förstörd. Man
åker hemifrån 7 och kommer hem 19.00. Orken finns inte för rekreation
då.

Störst livskvalitet hittills hade jag när jag jobbade in fredagarna.

[MKarlsson74]

• 0

En till mig nära stående är just i färd med at tbyta jobb som innebär en total löneökning på ca 20% (traktamente och annat). Denna person funderar just på det att skära ned lite i utgfterna och spara pengar för att kanske jobba 8 månader om året och sedan ta 4 månader ledigt för att ägna sig åt rekreation...

Ja, jag sänker mina fasta utgifter nu och närmar mig snabbt målet; där jag endast ska ha hyran (1920 kr) och el/tele/Tv kvar. Så vi snackar en bra bit under 3000 kr i månaden.

[Bongo_Mongo]

• 0

Ja, jag sänker mina fasta utgifter nu och närmar mig snabbt målet; där jag endast ska ha hyran (1920 kr) och el/tele/Tv kvar. Så vi snackar en bra bit under 3000 kr i månaden.

Där har du en fördel mot många av oss som måste bo i tjockhult. Min boendekostnad
är ca 8000 kr/månaden.

Jag brukar skälla ut mina polare som bor kvar i Dalarna. Dom vet inte hur ***** bra
dom har det med billigt & bra boende och att slippa sitta i bilköer 3 timmar om dagen.

Redigerat av Bongo_Mongo, 03 november 2010 - 13:41.

[MKarlsson74]

• 0

Jag är lite sugen på sthlm men det är just boendekostnaden som stör mig. Svårt att få till målet (1/10 av lönen på hyra) om man ska bo där.

[graltan]

• 0

det känns som att dagens samhälle iskallt räknar med att alla vill jobba 8 h om dagen. måste den ekonomiska omsättningen vara så stor?
blir glad av att hitta flera som jag som värderar fritid, familj och vänner framför (onödiga) materiella ting.

Redigerat av graltan, 24 november 2010 - 16:29.

[Unregistereddc471864]

• 0

Nödvändigt ont. Helst vill man inte jobba överhuvudtaget men man är så illa tvungen

[moparman]

• 0

Ja skulle jag vinna 80 mille inatt skulle jag gå in till chefen imorrn å kasta nycklarna på skrivbordet å be hon stoppa upp dom där solen aldrig lyser

Haft samma jobb i 17 år...
jobbar dag/kväll och var annan helg.
Tanken från början var att bara jobba ett tag och ha roligt..
Och de gjorde jag de första 10 åren

[Unregistered37573cc1]

• 0

Varför ska hon ha nycklarna mitt i hallandsåstunneln?

[jarre008]

• 0

Man ska jobba för att leva, inte leva för att jobba....

En lottovinst skulle göra min dag iaf

[nedman]

• 0

Man ska jobba för att leva, inte leva för att jobba....

En lottovinst skulle göra min dag iaf

Kan bara hålla med!
Själv så tycker jag att jobbet inkräktar alldeles för mycket på min fritid...

[Unregistered1331]

• 0

Det här med jobbfrågan är en svår nöt att knäcka.

Själv är jag arbetsnarkoman.. det känns svårt att erkänna men jag har äntligen kommit till den insikten. Jag vet inte hur jag ska ta mig ur det men jag vet att något måste hända.

Hur kom jag på att jag var arbetsnarkoman? Jo, när min morfar åkte in på sjukhuset så var min första tanke "-Shit, inte nu! JAG HAR INTE TID".. Då fick jag mig en knäpp på näsan som gjorde att jag vaknade upp lite.

Jag jobbar tio dagar i sträck med jour på fritiden. När jag får min välförtjänta frivecka så skriver jag bokstavligt ett schema. Exakt vad jag ska göra och vilka tider.. det är det enda sättet att hinna med och komma ihåg allt. Jag planerar så illa att jag på måndag hinner in till byggvaruhandeln på morgonen 07-09 för att sen ta jour på en annan ort så att jag kan fortsätta snickra på stugan, hjälpa morföräldrarna m.m. När jag sedan kommer hem så kör jag på med lite e-handel (köp&sälj) för att sedan sova.. upp kl. 06 nästa dag för att stressa vidare.. varje dag.. Under friveckorna har jag två 4-timmars övningar, utbildningar och möten samt träning.

Det brukar gå ca 60 dagar innan jag tar en helt ledig dag med bara tv-spel eller 100% slappande.. Sen börjar det om igen. Ofta är jag sjuk/förkyld dom gångerna.

Min chef kom till mig här om dagen och frågade när jag skulle ta ut mina 22 semesterdagar.. Vet ni hur vi löste det? Jag kommer ta ut allihopa på mina friveckor så att jag får ut ersättningen.. Med andra ord, jag tar semester när jag redan är ledig för att inte mista faktisk arbetstid.


Hur skulle någon offra sin högra hand för det här? Personligen tycker jag det låter urbota dumt. Men nu sitter man här och har lite svårt att ändra på vardagen då man vänjt sig med ekonomin. Men jag har åtminstone börjat att planera för en omstrukturering.

Någon som känner igen sig i detta?

/G

PS Jag är inte ungkarl kan väl nämnas.. om det nu gör någon skillnad.

EDIT: Jag går alltså upp för 06:00 när jag är ledig för att hinna med.. Idag slog jag dock till med att sova ut till 07:30! Men nu har jag faktiskt tagit ledigt två nätter och ska åka till London för lite shopping.

Redigerat av Unregistered1331, 07 december 2010 - 09:55.

[Unregistered1331]

• 0

Tanken var inte att gnälla utan att varna.

Många unga inkl. mig själv drivs ofta av att jobba på med tunnelseende, tjäna en massa stålars och ha en hygglig vardag. Vi lider inte om det dimper ner en räkning eller om bilen går sönder.. vi har helt andra problem, som är minst lika jobbiga.

Därför vill jag varna, även om det näst intill är omöjligt, ta er inte för mycket över huvudet. Självklart kan man jobba järnet i ett år men man ska veta att efter det är det slut. Man kan göra flera sådana ryck, bara man har vetskapen om att det inte fortsätter tills den dagen du går in i väggen. Någon annan "äldre" kan säkert förstå vad jag menar och formulera sig på ett sätt att man förstår vad jag är ute efter.

Det är kul med en fin lönelapp varje månad, men det är inte kul att somna pga utmattning varje dag och vakna lika trött..

/G

EDIT: Att lira Cod MW2 under året har varit ett förbannat bra sätt att slappa på.. timmarna flyger iväg och man gör inte ett smack. Fel lösning dock...

Redigerat av Unregistered1331, 07 december 2010 - 10:08.

[BrittBastard]

• 0

Någon som känner igen sig i detta?

/G

PS Jag är inte ungkarl kan väl nämnas.. om det nu gör någon skillnad.

Jo då, när jag var ung som dig höll jag på så där. Säger bara en sak, fan inte värt det.

Haha, att du inte var ungkarl förstår väl vem som helst. Då skulle du ju inte ha tid och jobba.
Nu måste du ju jobba för att sponsra tjejens klädinköp.

[what17ever]

• 0

Jo då, när jag var ung som dig höll jag på så där. Säger bara en sak, fan inte värt det.

På pricken, när jag var ung och kunde ha haft ett liv så jobbade jag för mycket, slog i varenda övertidstak som fanns och fick skäll av facket. En dag när jag stod på bussen på väg till jobbet slog det över och det kändes som jag skulle dö där på fläcken, riktigt ruggig upplevelse ! Magkatarr fick man oxså.....
Så numera tar jag det lungt, jobbar mina timmar och går hem sedan, och lämnar jobbet på jobbet och tar inte med det hem.... Inget jobb är värt att sabba hälsan för, och det kan hända alla.
Softa på !

Redigerat av what17ever, 07 december 2010 - 10:31.

[ryst]

• 0

Jo då, när jag var ung som dig höll jag på så där. Säger bara en sak, fan inte värt det.

En till i klubben. Värst vär väl när jag kom hem och stod utanför porten och kom inte in. Hade fått en mindre blackout och glömt ALLA mina koder. Helt borta från skallen, från en sekund till den andra.

Var bara att ringa runt till banker, telefonbolag m.m och beställa nya koder.
Drog dock inte ner på tempot efter detta utan körde på några år till, tills magsåret kom vid 27 års ålder. Efter det började jag omvärdera vad som var viktigt i livet.

Redigerat av ryst, 07 december 2010 - 10:57.

[Unregistered1331]

• 0

Jag kan väl tillägga att jag svimmade av utmattning i köket här om dagen... så man skulle väl kunna säga att väggen är precis framför nästippen.

Ligger ni och vrider er om nätterna och löser morgondagens problem om och om igen tills det är perfekt?


/G

[what17ever]

• 0

Jag kan väl tillägga att jag svimmade av utmattning i köket här om dagen... så man skulle väl kunna säga att väggen är precis framför nästippen.

Ligger ni och vrider er om nätterna och löser morgondagens problem om och om igen tills det är perfekt?


/G

Där har du din varningssignal ........

Jag har lyckats undvika nattmangel (....) genom avslappningsövningar, börjar hjärnan gå på högvarv på nätterna så är det bara att köra lite avslappningsövningar så slocknar man.

[Unregistered1331]

• 0

Där har du din varningssignal ........

Jag har lyckats undvika nattmangel (....) genom avslappningsövningar, börjar hjärnan gå på högvarv på nätterna så är det bara att köra lite avslappningsövningar så slocknar man.

Ett tag hjälpte det med att ligga på spikmattan tills man slocknade.. men nu måste jag hitta något starkare.

Något jag hittills klarat mig utan och kommer fortsätta att undvika är kaffe, sömnpiller och andra onaturliga medel för att bli pigg eller trött.

Drog iväg ett PM till dig.


/G

[what17ever]

• 0

Ett tag hjälpte det med att ligga på spikmattan tills man slocknade.. men nu måste jag hitta något starkare.

Sprit ?

[Unregistered1331]

• 0

Sprit ?

Dricker ungefär 1-3ggr om året. Varje gång får jag dåligt samvete för att jag kastat bort tiden som går åt att återhämta sig från bakfyllan dagen efter.

Att ta sig en stänkare på kvällen får knappast kroppen att slappna av Möjligtvis hjärnan, men då försvinner ju själva vitsen med återhämtningen.

Personligen så tycker jag sex är en riktigt bra medicin för att sova gott. Har problem att övertyga sambon om mitt behov dock Ni kan ju tänka er själva..

"-Men kom igen nu då.. jag är ju skittrött! Kan du inte släppa till så att jag får sova?"


/G

[MKarlsson74]

• 0

Ja, det kan vara lätt att glömma bort vad som är det viktigaste här i livet. För det är knappast massa pengar och jobba ihjäl sig.

[Unregistered5bb908bc]

• 0

Själv jobbar jag skift. Totalt per år blir det 36timmars veckor

f = 6-14
e= 14-22
n= 22-06
N= 18-06

f
f
f
e
e
e
n
n
n
N <- 12-timmars

Vi har inga luncher eller raster inplanerade så det är verkligen bara åtta timmars arbete. Sedan efter de där tio dagarna så är man ledig i en vecka Och så går det runt, året om Förutom under Jul då vi stänger ner!

Ni kan ju tänka er att man har rätt mycket fritid Nackdelen är att man hela tiden måste ställa om dygnet, vilket ställer höga krav på disciplin.. Man lär ställa klockan och pina sig upp, även på lediga dagar.

/G

efter detta inlägg Christian lät det väldigt positivt men efter de senaste verkar det inte riktigt lika trevligt

[Unregistered1331]

• 0

efter detta inlägg Christian lät det väldigt positivt men efter de senaste verkar det inte riktigt lika trevligt

Det stämmer att min skiftgång är på det viset. Möjligheten finns att jobba precis sådär med, men... Då skulle jag behöva sluta jobba helt med båda räddningstänsterna, alla arbetsmiljöfrågor, den fackliga biten, jag skulle aldrig behöva gå en utbildning eller gå på möte m.m.

För att illustrera hur mycket mer extratid jag jobbar och har jour så skulle jag sänka min årslön med ganska exakt 190'000kr

Så ja, att jobba skift kan innebära mycket fritid. Dock är det inte min kopp te så att säga. Men nu ska det bli ändring på den saken.

/G

[jarre008]

• 0

Det stämmer att min skiftgång är på det viset. Möjligheten finns att jobba precis sådär med, men... Då skulle jag behöva sluta jobba helt med båda räddningstänsterna, alla arbetsmiljöfrågor, den fackliga biten, jag skulle aldrig behöva gå en utbildning eller gå på möte m.m.

För att illustrera hur mycket mer extratid jag jobbar och har jour så skulle jag sänka min årslön med ganska exakt 190'000kr

Så ja, att jobba skift kan innebära mycket fritid. Dock är det inte min kopp te så att säga. Men nu ska det bli ändring på den saken.

/G

I den här takten går du nog in i väggen fortare än kvickt...

[MKarlsson74]

• 0

Ja, det är lätt att inte inse att man är på väg in i väggen.

[passan1]

• 0

Har tyckt precis som trådskaparen. Man hade praktikplatser på alla möjliga ställen, ena värre än den andra. Monotont och stilla sittande.
Tills jag en gång fick prova nåt jag faktiskt gillade ett tag, men bara ett tag men då fattade jag att det fanns jobb som kan funka. För mig måste det tydligen vara omväxlande ansvarsfullt och utvecklande (utmanande). Sen jag fick jobbet som Drifttekniker på ett stort företag, snart 8 år sen. Sen dess trivs jag med jobbet o mig själv.
Nu har jag precis fått ett nytt jobb, bara för att mitt nuvarande jobb har varit så utvecklande.
Nya jobbet kommer att vara lika utmanande fast på mycket högre nivå.
Jag har arbetskamrater som har jobbat där i 20-25år, dom har inte lärt sig nåt (vettigt) nytt dom senaste 10 åren.
Dom har fått erbjudanden från andra företag som jag, med kraftig lönehöjning m.m men dom har samlat på sig sån säkerhetskänsla av att vara på samma ställe så länge att dom vågar inte chansa,,men nu har dom flesta om inte alla chanser gått dom förbi, och dom är i +50års ålder. Nu väntar företaget beslut på en upphandling, får dom inte den så kommer alla att få sparken,,,.
Jag brukar tänka som så att varje jobb jag tar ska vara en utbildning inom min branch (Energi), och att jag ska jobba där i 5 år och sen söka vidare, med nya kunskaper, kontakter och referenser i bagaget.

[passan1]

• 0

Det stämmer att min skiftgång är på det viset. Möjligheten finns att jobba precis sådär med, men... Då skulle jag behöva sluta jobba helt med båda räddningstänsterna, alla arbetsmiljöfrågor, den fackliga biten, jag skulle aldrig behöva gå en utbildning eller gå på möte m.m.

För att illustrera hur mycket mer extratid jag jobbar och har jour så skulle jag sänka min årslön med ganska exakt 190'000kr

Så ja, att jobba skift kan innebära mycket fritid. Dock är det inte min kopp te så att säga. Men nu ska det bli ändring på den saken.

/G

Har ni inte arbetstids tak på er fackförbund?

[Unregisteredcc128e50]

• 0

Det där med att leva för att jobba eller jobba för att leva är inte antingen eller utan både och. Dvs, man ska både jobba och leva. Har man den insikten förstår man att den enda långsiktiga lösningen är att ha en balans mellan jobb och liv.

[Unregistered1331]

• 0

Har ni inte arbetstids tak på er fackförbund?

Jo, det har vi. Men all jour, utryckningar och övningar räknas inte. Sen kan vi kvitta, så tar vi ut komp/ATK så dras övertidssaldot ner. Ibland kompar man ut en dag, åker till stugan och tar jour. Tror inte den fackliga biten räknas in heller? Minns inte..



/G

[ollo]

• 0

Jag jobbade de första åren dagtid 07-16, men nu de senaste 8 åren jobbat skift och trivs jättebra med det.

Mina arbetsveckor löper såhär:
V1.
Mån 06-14
Tis 06-14
Ons 06-14
Tors 14-22
Fre 14-22
Lör 14-19
Sön 06-18
V2.
Tors 06-14
Fre 06-14
Lör 06-14
V3.
Mån 22-06
Tis 22-06
Ons 22-06
V4.
Mån 14-22
Tis 14-22
Ons 14-22
Tors 22-06
Fre 22-06
Lör 19-06
Sön 18-06
V5.
Ledig

Sedan börjar det om, året runt, semster har vi 4 veckor sammanhängande som är uppdelat på tre perioder (turas om var tredje år) så semestern börjar ibland ganska tidigt runt 5-8 juni och de som har sista perioden har till 25-30 augusti.

Det bästa är att jag har väldigt mycket tid till min familj speciellt min dotter och det tycker jag är det bästa.

I början var det inte så roligt att jobba helg när resten av kompisarna var ute och hade roligt, men man vänjer sig och man får ju många nya vänner genom jobbet som man kan umgås med.

Sedan att man alltid har tid att åka till banken utan att ta ledigt eller att handla innan kl 11 så att man slipper allt folk på stan är bara bra.

Jobbar ibland dagtid 07-16 pga projektarbete mm och då får jag inget gjort de veckor jag jobbar så, det blir inga timmar kvar när man kommit hem känns det som, först hämta dottern på dagis, sedan lagat mat då är ju kl redan 17-18 och då är det ju läggdags om ca 1-2 tim för dottern och sedan lite tv med frugan och sedan i säng, men man lär sig nog ta vara på tiden ifall man jobbar så jämt.

Redigerat av ollo, 17 december 2010 - 01:52.

[ollo]

• 0

Ett ordspråk vi köra med på jobbet är:

Man jobbar för att kunna leva, inte leva för jobbet.

Och det bästa med ett skiftjobb där det jobbas 24 tim om dygnet är att man aldrig behöver oroa sig över, ifall jag inte gör detta idag så måste jag göra det imorgon, utan när jag går hem så tar någon annan över.

Så hur lugn eller kaotiskt en dag än är så ser nästa dag aldrig ut som när jag lämnade det, och med detta behöver man aldrig heller ta med sig jobbet hem, visst man kan alltid undra ifall man gjorde rätt eller fel eller skulle gjort annorlunda men man behöver aldrig tänka på hur mycket jobb jag har nu på måndag när jag börjar igen.

[Unregistered8c5802be]

• 0

Jag förstår 40-års krisen, många fattar ÄNTLIGEN att de har levt halva sina liv, och börjar inse
att de har lixom, missat, livet..

Själv har jag inga sådana problem, då jag gjort det mesta.. hihi..

Redigerat av Unregistered8c5802be, 18 december 2010 - 11:06.

[cobra-427]

• 0

Har varit med min far och drev 8 företag samtidigt,min fru fick berätta för barnen vem det var som kom hem..
Höll på så i åtta år innan kroppen sa ifrån ( ställde mig vid sidan om mig)å titta på mitt liv.
VAD är det här för liv och för vem?
Jobbar i dag med skift mellan 8-9 timmar,när jag slutar för dag vet jag inte vad stället heter eller ligger.
Det får jag tänka på Måndagsmorgon...
Min far var en äkta arbetsnarkoman brände krut från båda hållen,han finns inte kvar i jordelivet gick bort alldeles för ung.
Vilken anledning ska man jobba så hårt om man inte har tid att använda Ferrarin eller orka för den delen?
Sen är tiden för en olika när man är 10 år-20år osv den kommer aldrig tillbaka när man bara jobbar och står i.
Så missar man livet helt enkelt tycker jag.

Redigerat av cobra-427, 19 december 2010 - 16:51.

[Tomanista]

• 0

Jag hade gärna haft flextid på mitt jobb men det är svårt då det är produktion som ska gå kontinuerligt. Problemet är att vissa dagar är man less och tycker att allt är skit efter 1 timmes jobb och vissa dagar känns det som om man skulle kunna jobba 4 timmar till trots att man nyss avslutat ett 10-timmars skift.

[JetJaguarr]

• 0

8-5 är ingen galenskap om man arbetar med det man tycker är roligt och är intresserad av. Det brukar ofta ge en bra lön då man har motivationen och möjligheten att ständigt bli bättre (Man blir inte direkt bättre på att packa chokladkakor på marabou år efter år.) och därför skaffar sig eftertraktad kompetens som få andra besitter. Med en bra lön har man sen möjlighet att göra vad man vill när man är ledig.

Personligen har jag svårt att gå från jobbet för att det är så pass roligt, inte för att jag måste jobba över, då min arbetsgivare egentligen inte vill att man ska jobba över. Det som inte hinns med hinns helt enkelt inte med.
8-5 kan man annars ofta, med en bra arbetsgivare, gå ner på 80 eller 70%.

Man får helt enkelt gilla läget eller byta jobb.

[Unregisteredcc128e50]

• 0

Måste bara skriva av mig lite... Fick hem nya garderober med tillhörande dörrar (totalt 3 meter garderob) med hemkörning från IKEA. Det var tre killar, samtliga icke-skandinaver och varav en förmodligen var nyanländ från något härjat land. De bar upp allt 3.5 vånining upp och de slet hårt. Vi betalde runt 1200 kronor för det här och med körning så tror jag att de nog tog en timme på sig med bara vår försändelse. Det blir 400 per man inkl moms. Bort med moms, sociala kostnader, andra kostnader och vips så är du nere på under hundralappen. Dvs, ett riktigt slitjobb (personligen förstår jag inte hur deras kroppar klarar av det) för en riktig skitlön. Mådde nästan illa när jag tänkte på stackarna och på hur j***a bra man själv har det...

[King D]

• 0

Måste bara skriva av mig lite... Fick hem nya garderober med tillhörande dörrar (totalt 3 meter garderob) med hemkörning från IKEA. Det var tre killar, samtliga icke-skandinaver och varav en förmodligen var nyanländ från något härjat land. De bar upp allt 3.5 vånining upp och de slet hårt. Vi betalde runt 1200 kronor för det här och med körning så tror jag att de nog tog en timme på sig med bara vår försändelse. Det blir 400 per man inkl moms. Bort med moms, sociala kostnader, andra kostnader och vips så är du nere på under hundralappen. Dvs, ett riktigt slitjobb (personligen förstår jag inte hur deras kroppar klarar av det) för en riktig skitlön. Mådde nästan illa när jag tänkte på stackarna och på hur j***a bra man själv har det...

Med risk att låta som en egoistisk idiot:

Den som kämpar i skolan och går en bra utbildning, eller en utbildning i över huvudtaget, lever ett bra liv sen, rent ekonomiskt. Men den som inte kämpar och går någon utbildning, och istället börjar jobba på McDonald's efter gymnasiet får ju ta konsekvenserna senare i livet. Kanske är lönen tillräcklig när de var så unga men senare kommer de att inse vilket misstag de förmodligen gjort, och att en utbildning skulle ha varit värd att gå. Man behöver inte ta den svåraste och längsta utbildning som typ ortoped, läkare eller sånt, utan bara en vettig utbildning som ger en någorlunda bra lön.

Sen kan man ju hålla på och argumentera mot det jag sagt och säga att de inte hade något val när de valde det jobbet med den dåliga lönen. Men då säger jag; Jo, de hade visst ett val. Kanske inte just då de var tvungna att ta det jobbet men tidigare i livet - dvs. när de pluggade.

Så visst, jag kan tycka synd om såna människor som har ett slitjobb och en skitlön men det är ju inte mitt fel att de inte gick någon vettig utbildning och valde det jobbet. Så alla val vi tar i våra liv har sina konsekvenser, vare sig de är dåliga eller bra (alltså konsekvenserna). Och dom konsekvenserna får man helt enkelt acceptera och leva med.

[MKarlsson74]

• 0

Rätt okunnigt att påstå att folk endast behöver utbilda sig så blir allt bra. Alla har inte den möjligheten helt enkelt. Det finns mängder av forskning om detta och det är inte så lätt som du vill låta det göra King D.

[King D]

• 0

Rätt okunnigt att påstå att folk endast behöver utbilda sig så blir allt bra. Alla har inte den möjligheten helt enkelt. Det finns mängder av forskning om detta och det är inte så lätt som du vill låta det göra King D.

Detta är det jag tycker, vare sig det låter okunnigt eller inte.

Vad menar du med att alla inte har den möjligheten. Dvs. att de inte hade bra betyg och inte kunde gå en bra utbildning eller vad menar du?

Jag vet att det inte är så lätt som det låter, men jag skrev det jag tyckte i sin helhet, the big picture. Men vilken forskning är det du hänvisar till? Bara undrar, försöker inte säga emot.

[Unregistered3fe1e3ce]

• 0

Så visst, jag kan tycka synd om såna människor som har ett slitjobb och en skitlön men det är ju inte mitt fel att de inte gick någon vettig utbildning och valde det jobbet.

Tyvärr är verkligheten inte alltid lika enkel, du får inte per automatik ett jobb bara för att du har en bra utbildning. Oavsett vilket finns det väldigt många därute som har utbildningar vi andra bara kan drömma om men som tyvärr inte kan få ett "vettigt" jobb för det.

Vi tar en liten fundering bara; Samtliga ungdomar nu och i all framtid högutbildar sig, går klart hela sin skolgång med toppbetyg och hoppar inte av, kommer då ingen att jobba på MCdonald´s, städare, äldervården, postsorterare mm? Jovisst måste dessa yrken finnas kvar och ingångslönen är densamma oavsett om du har IG eller MVG som merit, superjobben med superlönen är begränsade så ja du kan inte alltid som individ välja ditt eget yrke utan ibland får man tacka och ta emot vad som finns. Dagens mänsklighet förökar sig mer än vad det tillkommer jobb så jag tror till och med att en del får bli arbetslösa oavsett om dem vill det eller inte.

[Unregistered8b1dd9ee]

• 0

Med risk att låta som en egoistisk idiot:

Den som kämpar i skolan och går en bra utbildning, eller en utbildning i över huvudtaget, lever ett bra liv sen, rent ekonomiskt. Men den som inte kämpar och går någon utbildning, och istället börjar jobba på McDonald's efter gymnasiet får ju ta konsekvenserna senare i livet. Kanske är lönen tillräcklig när de var så unga men senare kommer de att inse vilket misstag de förmodligen gjort, och att en utbildning skulle ha varit värd att gå. Man behöver inte ta den svåraste och längsta utbildning som typ ortoped, läkare eller sånt, utan bara en vettig utbildning som ger en någorlunda bra lön.

Sen kan man ju hålla på och argumentera mot det jag sagt och säga att de inte hade något val när de valde det jobbet med den dåliga lönen. Men då säger jag; Jo, de hade visst ett val. Kanske inte just då de var tvungna att ta det jobbet men tidigare i livet - dvs. när de pluggade.

Så visst, jag kan tycka synd om såna människor som har ett slitjobb och en skitlön men det är ju inte mitt fel att de inte gick någon vettig utbildning och valde det jobbet. Så alla val vi tar i våra liv har sina konsekvenser, vare sig de är dåliga eller bra (alltså konsekvenserna). Och dom konsekvenserna får man helt enkelt acceptera och leva med.

Nu funkar inte världen så men om du tror det så är det bra för dig, är du högskoleutbildad? grattis!

Vissa går det väldigt bra för som hoppade gymnasiet och vice versa det gäller även högutbildade/utbildade.

Det finns ingen universell sanning när det kommer till jobb utan ligger på individnivå, dom som är målinriktade och vet vad dom vill brukar det gå bra för oavsett om dom har utbildning eller ej.

[Unregistered98ebac28]

• 0

Bästa jobbet e väl att göra det man trivs med.. enligt mej e pengarna bara en liten del av det hela.. Har själv haft ett snuskigt bra betalt jobb som jag efter ett tag verkligen hatade.. Jag kunde helt enkelt inte jobba kvar..nu har jag ett ganska risigt betalt "skitjobb" men ett liv i total harmoni... sen e väl d helt upp till en själv vad man tycker är ett skitjobb..d handlar mycket om inställning enligt mej. Alla kan inte va chefer så e d bara...å utan arbetare så går samhället under, och likadant utan nån som håller ihop allt. D viktiga e att göra ett så gott jobb man kan, för min del e d där belöningen ligger, att känna sej behövd å att man gör nåt nyttigt.

[King D]

• 0

Där ser man, jag lät som en egoistisk idiot.

Jag håller med i vissa punkter som ni sakt, och ja, jag vet, verkligheten är inte så enkelt, men försöka förklara hur komplicerat verkligheten är med ett inlägg är lite väl mycket eller hur? Då skulle det bli en massa "om" och "men"; "om man inte gillar sitt jobb då...", "men vissa kan få bra jobb utan utbildning" osv. osv. Det skulle inte funka helt enkelt. Det går helt enkelt inte att beskriva verkligheten på ett enkelt sätt.

Och SJÄLVKLART finns det undantag i ALLT i denna värld!

Ja, vissa går det väldigt bra för som hoppade gymnasiet och vice versa det gäller även högutbildade/utbildade. Men som sagt, håller man på så, så blir det många "om" och "men".

Sucramg: Vi kan väl ta den där lilla funderingen fast tvärtom: Man kan säga att i regel, inte alltid (därav undantagen), men i regel är det större chans att få ett bra jobb om man har en bra utbildning. Det är ju därför vissa utbildningar är långa, svåra och tom. kräver pengar att gå. Just pga. att dessa leder (igen - i regel) till ett jobb med hög lön. Och det är även därför man även måste ha bra betyg från gymnasiet etc. för att kunna komma in på en viss utbildning (trots att det inte alltid går såklart).

För om jobben utan utbildning vore så bra avlönat så varför i hela friden skulle någon slösa flera år av sitt liv och kämpa med en svår utbildning?

[Unregistered3fe1e3ce]

• 0

Där ser man, jag lät som en egoistisk idiot.

Jag håller med i vissa punkter som ni sakt, och ja, jag vet, verkligheten är inte så enkelt, men försöka förklara hur komplicerat verkligheten är med ett inlägg är lite väl mycket eller hur? Då skulle det bli en massa "om" och "men"; "om man inte gillar sitt jobb då...", "men vissa kan få bra jobb utan utbildning" osv. osv. Det skulle inte funka helt enkelt. Det går helt enkelt inte att beskriva verkligheten på ett enkelt sätt.

Och SJÄLVKLART finns det undantag i ALLT i denna värld!

Ja, vissa går det väldigt bra för som hoppade gymnasiet och vice versa det gäller även högutbildade/utbildade. Men som sagt, håller man på så, så blir det många "om" och "men".

Sucramg: Vi kan väl ta den där lilla funderingen fast tvärtom: Man kan säga att i regel, inte alltid (därav undantagen), men i regel är det större chans att få ett bra jobb om man har en bra utbildning. Det är ju därför vissa utbildningar är långa, svåra och tom. kräver pengar att gå. Just pga. att dessa leder (igen - i regel) till ett jobb med hög lön. Och det är även därför man även måste ha bra betyg från gymnasiet etc. för att kunna komma in på en viss utbildning (trots att det inte alltid går såklart).

För om jobben utan utbildning vore så bra avlönat så varför i hela friden skulle någon slösa flera år av sitt liv och kämpa med en svår utbildning?

Bra inlägg, det höjde dig
Att jag ens hoppade in i diskussionen från början är att det är väldigt vanligt på forum att "folk får skylla sig själva", "alla kan lyckas", "du kan tjäna vad du vill" mm. Jag kan nästan garantera att någon eller några i just detta forum sitter själva på bristnigsgränsen vad gäller jobb och ekomoni (oavsett bra eller dålig utbildning) och förstår inte hur i h----e vissa kan tycka som dem gör. Oavsett vilket så är det självklart en MYCKET bättre förutsättning till jobb med en bra utbildning i grunden.

[Unregistered8c5802be]

• 0

Folk som sysslar med sophämtning, städning och arbetar på sådana platser som McDonalds är imho,

VÄRDA VARENDA KRONA DE FÅR!



Huva, antalet läkare/professorer man har handhavt sjäv inom butiksvärlden får en att rysa..

När jag växte upp så var det ju så att de som var intresserade för intressets skull lärde sig mer, det handlade inte
om att tjäna mer.. men, men.

[Unregisteredcc128e50]

• 0

Med risk att låta som en egoistisk idiot

[...]

Och dom konsekvenserna får man helt enkelt acceptera och leva med.

Jag har läst din inlägg och är i stort enig med dig. Jag tror att det är många som skulle må bra av att komma till insikten att de alltid har ett val (utom att dö, för det måste alla.) Om du läst mina tidigare inlägg i den här tråden så ser du också att jag kanske tycker att många av oss i Sverige har det väldigt bra och inte borde gnälla så mkt som vi gör.

När det gäller flyttgubbarna som bar upp mina nya garderober så var åtminstone en av dem relativt nyanländ, förmodligen från mellanöstern eller från Kaukasus. Killen såg härjad ut, var förmodligen flykting innan, hade inte på sig firmakläder och slet hårdast av de tre från budfirman. Han är förmodligen lycklig över att han kommit undan med livet i behåll därifrån han kommer (nu spekulerar jag såklart!) och han har nog väldigt få alternativ när det gäller jobb här i Skandinavien (saknar säkert utbildning (och inte för att han valt bort det förmodligen), pratar inte vårt språk, etc.)

Men jag håller med dig; alla har vi ett val och de allra flesta är herre över sin egen situation. Men det finns alltid undantag...