Mr. & Mrs. Smith

 

Jag tror inte att någon film på senare år har fått så mycket fri publicitet som dagens recensionsobjekt Mr & Mrs Smith. Inte för att filmen skulle ha varit en sådan monumental regissörsframgång, ej heller för några fantastiska skådespelarprestationer. Nej allt snack kring denna film har uteslutande kretsat kring det ”privatliv” som skådespelarna Brad Pitt och Angelina Jolie pysslade med under inspelningen av filmen i fråga. Det bedrogs i äktenskapen, fruar och äkta män fick gråta ut i media medan Pitt & Jolie fångades av de intima paparazzifotografernas teleobjektiv när de lurpassade i buskagen kring inspelningsplatserna. Bättre PR kan inte pengar köpa och mycket riktigt så flög filmen upp på första plats på biotopparna runt om i världen när det begav sig i somras då filmen hade biopremiär. Jag tog med min bättre hälft och såg spektaklet på den lokala biografen i Göteborg och jag försökte verkligen att skaka av mig alla skriverier som hade florerat i kvällspressen likt myggen i Norrland en het sommarnatt men det var synnerligen svårt. Hon tyckte att filmen var bland det bästa hon hade sett och jag skall erkänna att även jag fann den skamligt underhållande för stunden. Men lämnar Mr & Mrs Smith något mer bestående intryck nu när man får chansen att sätta tänderna i denna svenska DVD-utgåva? Läs vidare för svaret på frågan.

 

 

John Smith (Brad Pitt) är byggherre till yrket, frugan Jane (Angelina Jolie) är IT-konsult. De har varit gifta i fem-sex år och nu börjar äktenskapet gå på tomgång, den eldiga passion som brann mellan de tu två har sakta men säkert under årens lopp börjat flamma ut. De har börjat gå i terapi för att bena ut problemen som de bägge egentligen inte vill kännas vid men sessionerna är inte särskilt lyckade på samma sätt som deras havererande äktenskap. Men detta är egentligen inte hela sanningen ty de bägge parterna har varsin ganska saftig hemlighet som de undanhåller för varandra: båda är yrkesmördare. De är letala och extremt effektiva på varsin kant och de är dessutom mycket noga med att inte röja sina identiteter för sin bättre hälft. Men så uppdagar sig ett uppdrag som sätter de bägge agenterna på kollisionskurs gentemot varandra. Ett federalt vittne vid namn Benjamin ”The Tank” Danz (Adam Brody) skall undanröjas ute i öknen, problemet är bara att herr och fru lönnmördare Smith har genom sina respektive byråer fått uppdraget att ha ihjäl The Tank och komplikationer modell värre uppstår då de identifierar varandra under den stekande solen. Det hela är dock inte så lätt som det verkar, hur tar man kål på någon som man har älskat under fem till sex års tid? Det hela utvecklar sig snart till att jägarna blir de jagade istället…

 

Som sagt när jag såg filmen första gången på lokal biograf i västra Sverige vill jag minnas att jag lämnade salongen med ett milt leende på mina läppar i samklang med min bättre hälft. Regissören Doug Liman hade tidigare serverat mig det mycket slående action slash thrillerspektaklet The Bourne Identity och genom detta gjort sig ett namn i de finare kretsarna i Hollywood. Min instinktiva reaktion efter att ha sett Mr & Mrs Smith en andra gång nu på DVD är att filmen är ett ganska läckande såll på sina fronter, dock är detta fortfarande skamligt underhållande för stunden men detta skall jag återkomma till om en liten stund. Manuset är signerat en herre vid namn Simon Kinberg och han bär nog det yttersta ansvaret för det spektakulära fiaskot med titeln xXx 2: State Of The Union. Detta gav mig en lätt kräkreflex när jag gjorde research inför denna DVD-recension, jag ville aldrig igen bli påmind om xXx 2 så länge jag lever. Men det skall faktiskt något motvilligt erkännas att Kinberg lyckas ungefär 500 gånger bättre med manuset till Mr & Mrs Smith. Med detta sagt är det inte tal om något Oscar-material från manusförfattarens sida, hans sigill är fortfarande att fylla sina skrivna filmalster med den ena logiska luckan större än den andra. Dessutom finns det en anledning att manuset till Mr & Mrs Smith inte luktar allt för mycket skit och det beror på att Kinberg fick hjälp från manusförfattarna Kieran Mulroney, Michele Mulroney och Jez Butterworth (vilka dock inte fick någon som helst erkännande för sitt arbete) som fick finslipa manuset x antal gånger innan filmen kunde börja spelas in. Det börjar tämligen lovande med en smart och rapp dialog samt en hel del minnesvärda scener mellan Pitt och Jolie i terapisamtal samt en katt-och-råtta-lek som inte helt osökt för tankarna tillbaka till den ”gamla” klassikern Rosornas Krig. För detta är precis vad Kinberg i samklang med Liman har gjort, de har tagit nämnda verk och adderat True Lies vilket resulterar i filmen Mr & Mrs Smith. Detta är egentligen inte heller hela den nakna sanningen ty så många gånger tidigare rör det sig återigen om en remake från drömfabrikens sida. Under 1996 fanns det en serie som sändes på TV med just titeln Mr & Mrs Smith, detta var dock en mycket kortlivad historia som lades ner lika fort som den hann startas upp men premisserna var exakt desamma: ett gift par rekryteras av spionorganisation och komplikationer uppstår. Då var det Scott Bakula och Maria Bello som porträtterade herr och fru Smith, i denna moderna upplaga faller lotten på Brad Pitt och Angelina Jolie.

 

Från början var det tänkt att Nicole Kidman skulle axla rollen som Mrs Smith men på grund av en rad missöden som drabbade filminspelningen var hon tvungen att kasta in handduken. Detta resulterade i att även Brad Pitt hoppade av projektet då han ansåg att man inte kunde finna en lämplig aktris att fylla Kidmans skor. Detta kunde tydligen drömfabriken spotta ur sig i form av femme fetale utrustad med silikonläppar vid namn Angelina Jolie vilket fick herr Pitt att fullkomligt rusa tillbaka till Limans, och även Jolies skulle det visa sig, trygga barm. Någon skrev i en recension om filmen att Jolie hade ungefär lika mycket utstrålning som ett mjölkpaket. Detta tycker jag är lite väl elakt då jag fann att fröken Tomb Raider väl kunde stå pall gentemot Brad Pitts prestationer på den vita duken. Hon är snygg och har även huvudet på skaft vilket är en minst sagt dödande kombination i en film som denna. Pitt har å sin tur skakat av sig dammet och grinigheten han uppvisade i Troja och insett att man inte behöver se ut som man är förstoppad för att locka en publik, det går alldeles utmärkt att ta hela situationen med en lätt klackspark. Men den som onekligen visar att han är ett av de större namnen på stjärnhimmelen just nu är komikern Vince Vaughn som spelar skjortan av både Jolie och Pitt i varenda scen han medverkar i. Vaughn är utan tvekan den som river ner flest skrattsalvor i casa del Fredrik för tillfället och jag längtar efter att se mer av denna skådis i framtiden.

 

Regissören för dagen är som sagt Doug Liman och han hade gjort sig mest känd för framgångarna med indiefilmen tillika succén Swingers samt Go. Efter dessa två filmer stod dörren öppen på vid gavel för regissören som kontrade med att servera The Bourne Identity. Men det är bara att konstatera att Liman inte lyckas lika väl med Mr & Mrs Smith som han gjort med sina tidigare alster. Detta bottnar enligt mig dock i avsevärda brister i filmens manus snarare än regin. Liman vet hur en slipsten skall dras när det gäller väloljad action och han visar onekligen upp prov på goda kunskaper inom området. Det är fullt ös djungelklös från filmens andra akt tills dess att eftertexterna rullar upp på den vita duken och Mr & Mrs Smith är verkligen skamlöst underhållande att beskåda för stunden förutsett att man är beredd att blunda för en hel del logiska luckor och hål i filmens manus.

 

 

Bilden presenteras i formatet 2.35:1 och är anamorfisk. 20th Century Fox har som tidigare nämnts på senare tid verkligen ryckt upp sig och står idag för några av de mest imponerande transfers till DVD som finns att tillgå på den gedigna marknaden och Mr & Mrs Smith är långt ifrån något undantag på den punkten. Man kan med gott samvete dra upp denna film på en stor bildyta utan att behöva skämmas om man säger så. Jag hade tidigare Star Wars: Revenge Of The Sith som årets absoluta favoritskiva när det gäller att demonstrera hembions kapacitet men frågan är ändå inte om denna utgåva av Mr & Mrs Smith väl tangerar den positionen i filmhyllan. Nästan i ren desperation försöker jag finna fel och brister att klanka ner på men misslyckas gång på gång under filmens gång. Ge mig åtminstone ett smutskorn eller spår av Edge Enhancement att klaga på men se detta kommer icke att ske i denna recension ty jag uppfattade i mina subjektiva ögon bilden som totalt fläckfri. Skärpan gör, som de övriga beståndsdelarna av bilden skulle det visa sig, ett riktigt kanonjobb då filmen återges med en riktigt härlig knivskarp tillika resolut ton. Svärtan är ordentligt mörk i tonen utan att för den sakens skull dränka detaljer i omgivningen vilket klart speglas i de scener som utspelar sig nattetid vilka är ett par i Mr & Mrs Smith. Färgtonen är ytterligare ett bevis på denna DVD-utgåvas kapacitet då samtliga toner i spektrumet verkligen vibrerar av liv utan att man kan skönja minsta spår av blödningar eller andra tråkigheter. Kort och gott är detta en sjuhelsikes lyckas transfer till DVD och den hotar näst intill Revenge Of The Sith beträffande min referensskiva för att demonstrera bildkapacitet.    

 

På ryggen till fodralet lyser den gyllene DTS-loggan med sin närvaro vilket alltid ger mig ett mindre flin av glädje på läpparna. Men innan jag kan kora detta ljudspår som segrare skedde naturligtvis en jämförelse mellan detta samt det från Dolby Digital som återfinns på denna utgåva under en rad scener. Dock är resultatet av tävlan precis likadant som så många gånger tidigare under detta filmår som börjar lida mot sitt slut: DTS drar helt enkelt det längsta strået beträffande att erbjuda åskådaren en maximal ljudupplevelse. Under filmens första trevande minuter kan ljudet uppfattas som något framtungt men frukta icke ty det dröjer inte många scener förrän de bakre regionerna av ljudbubblan kommer in i matchen med ett styrkebesked som heter duga. Surroundhögtalarna bjuder onekligen på en hel del små raffinerade överraskningar och de växer med uppgiften allt eftersom filmen rullar på. LFE-tongångarna är en ren njutning att såväl lyssna som känna rent fysiskt om du har en redig subwoofer som kan stå pall för utmaningen vill säga då det förekommer en hel del krävande tillika underhållande bastoner i Mr & Mrs Smith. Precis som sig bör är detta ett ljudspår som väl matchar det visuella actionspektakel som Doug Liman bjuder sina åskådare på. Dialogen ligger extremt tight placerad i centerhögtalaren utan att visa upp några som helst indikationer på att tappa fokuseringen när det hettar till på den vita duken alternativt plasman.

 

 

Filmen levereras i ett transparent keep-case där insidan av fodralet skvallrar om kapitelindelningen med ett mycket stilrent omslag. Vad gäller extramaterial är det ganska tunnsållat. Vi börjar med att granska de två kommentatorspår som finns att lyssna till. På det första medverkar regissören Doug Liman samt manusförfattaren Simon Kinberg. De både herrarna pratar på i ett ganska trivsamt flöde kan tyckas men efter ett tag blir detta spår bara tröttsamt att lyssna till. Det förekommer på tok för mycket gnäll från regissörens sida om begränsningar som man tvingades att genomföra på grund av en för ”smal” budget, när detta argument dyker upp i varenda scen som skall kommenteras börjar i varje fall jag tröttna. På kommentatorspår nummer två medverkar producenterna Lucas Foster och Akiva Goldsman men detta spår lyfter inte mycket högre än det första främst på grund av att man får känslan av att Foster och Goldsman inte riktigt vet vad de pratar om. Härnäst följer tre stycken borttagna alternativa scener som inte höjer min puls speciellt nämnvärt, de hamnade på golvet i redigeringsrummet av en anledning vilket syns. En kortare tillika kraftigt TV-betonad dokumentär om hur mycket arbete som ligger bakom en scen finns att tillgå i sektionen med extramaterial. Avslutningsvis återfinns trailers. Något som onekligen drar ner betyget för denna utgåva är den påtvingade reklam som förekommer innan man kan nå filmens menysystem, stort minus utdelas.

 

 

Mr & Mrs Smith är en film som inte direkt kommer att gå till historien om man inte räknar med de ofantliga skriverier i skvallerpressen som omgärdade projektet under inspelningens gång vilka var massiva. Som det är nu är detta en film som inte lämnar något som helst bestående intryck på sina åskådare annat än att den verkligen roar för stunden och detta lyckas den tämligen väl med. Finner man det nöjsamt att se två av Hollywoods absolut största megastjärnor alla kategorier slå varandra sönder och samman har man onekligen ett litet guldkorn framför sig, ett korn som är omgärdat av en del skit vid en närmare kritisk granskning.