Jämförande test: Full-HD för folket - Sony KDL40X2000

Sidor:

1 - Inledning
2 - Toshiba 42WL67
3 - Sony KDL40W2000
4 - Sony KDL40X2000
5 - Thomson 42LB330B5
6 - Samsung LE40F71
7 - Philips 42PF9731
8 - Xoro HTL4242
9 - Sharp LC42XD1E
10 - Amoi LC42T1E
11 - Sammanfattning

Sony KDL40X2000

Denna TV är idag Sonys absolut främsta LCD-TV. Med en upplösning på 1920x1080 lanserar den också Braviamotorn, som vi ska granska lite framöver. Man finner också på denna TV-apparat bakljuset CCFL som garanterar en färgrendering utöver det vanliga. Kort och gott, denna modell har allt som behövs för att vinna vårt test, så kommer den att göra det?

Design och utformning

Sonys design är snyggast. Panelen ger intrycket av att sväva på en glaspanel. Den är lika ömtålig som den är vacker, och att installera den i vardagsrummet räcker för att få en att kallsvettas. Men väl på plats är den svårslagen. Om ni vill glänsa lite extra ska det tydligen gå att få panelen med en ram i svart eller rött.

Utformning

Användarvänlighet

Fjärkontrollen

Den enkla fjärrkontrollen bedrar en aning. I verkligheten är skärmen ganska svårmanipulerad med ett menyträd som inte alltid känns intuitivt och i vissa lägen tappar den ibland delar. Det krävs ofta att man går in i expertläget och skyfflar runt i de mörkaste hörnen i den avancerade menyn. Sony tänker på entusiasterna.

Utrustning

Apparaten är utrustad med två HDMI-portar och en mängd klassiska portar. Det saknas fortfarande kommunikationsfunktioner, men vem behöver dem egentligen? Det är bättre att fokusera på bildkvalitén.

Användarvänlighet

Smak och färger

Sony har alltså tagit tillbaka sitt berömda bakljus baserat på Cold Cathode till Full-HD TV, och kan då erbjuda mer färgrikedom än genomsnittet. Det enda Sony glömt är att färger, hur intensiva de än må vara, framförallt måste vara trogna förlagan.

Sett här är det väldigt bra. 85 % av färgerna är perfekta och 90 % av färgerna är åtminstone rätt. Grundinställningarna är inte helt övertygande. Hudtonerna är alldeles för varma, så det krävs alltså en hel del justering innan man känner sig nöjd.

Trots en ljusstyrka som är lite svag för en 40 tums TV åstadkommer Sony ärofyllda 850:1 i kontrast tack vare en väldigt intensiv svärta.

Genom Gretag Eye One ger apparaten oss en trevlig överraskning då färgspektrat är något utöver det vanliga. Detta huvudsakligen tack vare bakljussystemet Sony CCFL som gör färgerna ordentligt rikare än konkurrenternas. Sony-apparaten erbjuder alltså de överlägset mest intensiva färgerna.

Likformighet

Likformigheten är i stort sett bra. Den är genomsnittlig, men bra. Den övre delen av panelen får lite mindre ljusstyrka än den nedre, men det är inget som syns.

För att sammanfatta så gillar vi verkligen färghanteringen. Färgrenderingen är angenäm och färgrikedomen är överlägsen genomsnittet.

Färgrendering

Om det inte vore för bildbruset

Den här panelens svarstid är utmärkt för att vara en Sonypanel. Det tycks som om samarbetet med Samsung har varit fördelaktigt.

Svarstiden ligger generellt sett strax över 19 ms. Långt ifrån de hemska resultat vi fick i vårt förra test av Full-HD TV-apparater.

I praktiken

Videokvalitet

Färgerna är fantastiska både i låg och hög upplösning, tack vare Sonys CCFL-teknologi (Cold Cathode). Nyanserna är rikare och färgerna är mer intensiva, nyanserade och lyxiga. Men bilden är inte helt skonad från störningar och för att råda bot på det är vägen lång, törnig, och slutar inte nödvändigtvis lyckligt. Själva störningarna får man bearbeta genom att sätta på brusfilter i de avancerade delarna av menyn. Detta fungerar dock inte alltid så väl i lägre upplösningar. Det krävs för övrigt att man är försiktig med att använda brusreglage eftersom de ökar svarstiden ganska rejält, och ibland kan man se hur bilden laggar. Kontrasten är verkligen iögonfallande tack vare den unika graden av svart.

Upplösning

Med låg upplösning är bilden ganska tydlig. Resultaten är okej men bilden blir ganska pixlad. Inget fruktansvärt, men det krävs återigen en del manuellt justerande. Vi tycker särskilt mycket om färgrenderingen som helt saknar motstycke i det här testet. I hög upplösning är färgerna alltid vackra och bilden alltid helt tydlig, men detta saboteras dock av bildbrus. Det finns emellertid inte så många störningar på de mindre klara nyanserna. För de som undrar provade vi både med Blu-ray och HD-DVD i denna del av testet och fick samma resultat. Blu-ray-läsaren verkade till och med vara ännu brusigare!

Bild

TV-Spel

Färgerna är magnifika och är verkligen lämpade för nästa generations konsoler. Givetvis måste man justera hur mättad bild är för att få riktigt snygga resultat i spelen. Men frånsett det visar sig skärmen ibland lite långsam i de snabbare actionscenerna.

TV-Spel

PC-Läget

PC-Läget är oanvändbart. Trots åtskilliga försök fastnade vi i 1366x768. Det är suddigt, oläsligt och därför helt ointressant.

Ljudkvalitet Ljudet är bra men inte i klass med vad märken som Toshiba har att erbjuda. Trots användningen av högtalare med brett register visslar de höga tonerna lite, även om mellantonerna låter bra. Man måste alltså hålla volymen på en någorlunda låg nivå.

Prestanda / Pris

Sammanfattning

Om det inte vore för bildbruset hade vi gett Sony guldpalmen, men tyvärr är det alltför störande. Det är särskilt frustrerande när allt annat på apparaten klaffar så bra, men störningarna är alltför tydliga och stör åskådaren till och med på ett visst avstånd från skärmen. TV:n är hur som helst ändå en utmärkt galjonsfigur för Sony.

Genomsnittspoäng 7/10

Fler sidor:

1 - Inledning
2 - Toshiba 42WL67
3 - Sony KDL40W2000
4 - Sony KDL40X2000
5 - Thomson 42LB330B5
6 - Samsung LE40F71
7 - Philips 42PF9731
8 - Xoro HTL4242
9 - Sharp LC42XD1E
10 - Amoi LC42T1E
11 - Sammanfattning