Captain Tsubasa: Rise of New Champions

• Genre: Sport/Action
• Släppdatum: 28 augusti 2020                                           
• Utvecklare: Tamsoft
• Utgivare: Bandai Namco
• Plattform: PC/PS4/Switch

Jag är inte lika intresserad av fotboll som förr, jag känner knappt igen spelarna på FIFA-omslagen längre. De svindlande summorna och korruptionen har väl gjort sitt för att urholka mitt intresse för klubbfotboll från supernörd till måttligt intresserad. Landslaget är åtminstone fortfarande intressant.

11-åriga Captain Tsubasa däremot är vad jag en gång var. Han lever för fotboll, och tack vare fotboll, då en boll räddade livet på honom när han var ett litet barn. Han är en supertalang som spelar med äldre spelare i det japanska skolsystemet och hans dröm är att vinna skolturneringen för tredje gången innan han blir proffs i Brasilien och till slut vinner VM med Japan.

Spelet bygger på 80-talsmangan med samma namn, en serie som haft stor inverkan på japansk fotboll i verkligheten och som har inflytande än idag. Det senaste spelet i serien kom för 10 år sedan, så för Tsubasa-fans lär det vara en stor grej.



För oss andra oinvigda är det lite svårare att hänga med och komma in i storyn. Man kastas in mitt i en storyarc där alla redan känner varandra och blir överöst av massa namn och ansikten som man ska försöka komma ihåg. Totalt finns det nästan 100 karaktärer i spelet så för en nykomling är det tufft att hänga med. Man låser upp bakgrundsvideor i takt med att man spelar, men det sker slumpmässigt och hjälper inte överdrivet mycket. Ärligt talat tyckte jag inte storyn var så intressant ändå, det handlar mest om att de peppar varandra inför matcherna eller snackar taktik. Det mest dramatiska är typ att någon är skadad och undanhåller det från laget, och så finns det en gnutta romantik också.

Det finns två storylägen, Episode Tsubasa och Episode New Hero. Det förstnämnda rekommenderas till nya spelare och fokuserar på Tsubasas jakt på att vinna skolturneringen en sista gång innan han blir proffs. I det andra läget gör man sin egen spelare i karaktärsskaparen och spelar sedan mot typ samma motståndare som i Episode Tsubasa, fast med någon av de andra skolklubbarna, innan man får spela som Japan i ett ungdoms-VM mot andra länder som t.ex. Uruguay, Italien och Tyskland. Spelaren man skapar har stats som utvecklas beroende på hur bra man spelar och hur god vän man blir med andra spelare. Till slut kan man ha ett monster med sjuka stats och skills som man kan ta online och skryta med.

Spelet är en blandning av en VN (Visual Novel) med massa text och story och fotbollsmatcher. Även om kontrollerna påminner en hel del om FIFA är det verkligen inte samma sak spelmässigt. Det är ett arkadspel med supermoves som t.ex. skott som flyger 20 meter upp i luften innan de skruvar sig ner i mål, spelare som vägghoppar på målstolparna för att komma högre upp i nickdueller, och blodiga spår lämnas på planen efter att någon försökt stoppa ett brinnande missilskott. Alla spelare har en uthållighetsmätare som spelar stor roll för vad man kan göra. Den töms snabbt om man gör en lång rush och blir den röd kan man inte skjuta superskott eller stoppa någon med en tackling.



Att hålla koll på uthålligheten är i stort sett allt, det är ingen vanlig arkadfotboll detta. Det går mer eller mindre inte att göra mål på målvakten om man inte först tömmer hans mätare. Oavsett hur snyggt man spelar, eller om man kommer sopren med målisen, så vet man att det lär inte bli mål om hans mätare är stabil. Om man spelar bort honom så målet är öppet går skotten oftast mot målvakten ändå, man har ingen kontroll över var man skjuter. En vinnande taktik för mig var att dribbla av två gubbar på raken (det går då snabbare att ladda skottet) och sedan skjuta. Upprepa tills målvakten var trött och då blir det mål. Oftast vann jag med 20 eller 30-0 i skott, men kanske bara med 3-0 eller 4-0 i matchen. Det låter kanske lätt, men spelet är hyfsat svårt, särskilt innan man vant sig, och jag har läst om många som fått spela om flera matcher (man måste vinna varje match för att komma vidare i storyn). Jag ska inte säga att själva fotbollen är dålig, det var hyfsat kul, men jag trodde det skulle vara lite djupare och vara mer arkadfotboll än det var. Detta är nästan som ett fightingspel.

Grafiskt ser det bra ut, det är inte långt ifrån showen. Rösterna är bra, allt är på japanska med engelska undertexter. Det hade lite buggar på PC relaterade till vsync/framerate, jag var till exempel tvungen att spela det i fönsterläge, och det kraschade två gånger för mig. Men det är inget som stört upplevelsen nämnvärt.

De två offlinelägena tar runt 10-12 timmar och därefter kan man spela mot andra online. Verkar dock vara mycket inputlag/lagg där just nu.




Slutsats: Ett bra spel för seriens fans skulle jag säga, och det är väl det viktigaste. Lite beskedligare för de som inte vet vad Captain Tsubasa är dock. ”Fotbollen” kan vara kul ett tag men målvaktssystemet gör att det blir rätt ytligt och repetitivt, och storyn kändes ganska ointressant även om den hade sina ögonblick. Ett väldigt nischat spel, men Tsubasa-fansen lär inte klaga.