The Witcher 3: Wild Hunt

• Genre: RPG
• Släppdatum: 19 maj 2015
• Utvecklare: CD Project RED
• Utgivare: Bandai Namco
• Plattform: PC/PS4/XB1

The Witcher 3 är ett av årets mest hajpade spel och efter att ha lagt cirka 30 timmar på det är det bara att inse att de har levererat över förväntan. Jag spelar på PC och har inte varvat det när jag skriver detta, jag har inte ens kommit särskilt långt i huvudstoryn. Jag är i bara i spelets andra område. Men det spelar ingen roll, jag har spelat tillräckligt länge för att veta att jag kommer att spendera sommaren och förmodligen hösten och vintern med Witcher 3 med tanke på kommande DLC, om jag nu hinner klart till dess.

Detta är det enskilt största singleplayerspel jag har spelat.

Geralt heter huvudpersonen i Witcher 3. Han är en maskulin och charmig häxkarl med raspig röst och vitt hår (vilket gett honom öknamnet Vita vargen), en man som jagar och dräper monster mot betalning som yrke. Spelet utspelar sig i ett stort fantasyuniversum vars lore byggts upp i de två tidigare spelen.

Världen är nu i kaos, det mäktiga Nilfgaardiska imperiet har invaderat de norra kungadömena och satt deras byar i lågor. De som en gång ville utnyttja Geralt är borta och han kan således börja om på nytt. Han tar tillfället i akt att leta efter sin förlorade kärlek Yennefer. Men en långt mörkare och dödligare kraft reser sig ur skuggorna. De triviala männen som krigar i sina plåtrustningar förstår inte att deras konflikt är en barnlek jämfört med Wild Hunt, en övernaturlig styrka av blodisande väsen som är ute efter Ciri, barnet med ålderblod i ådrorna och Geralts skyddsling. När Geralt får reda på att Ciri har visat sig börjar jakten på att hinna till henne innan Wild Hunt gör det...

Efter en snabb tutorial släpps man ut i världen. Man har förvisso ett mål, men man kan gå vart man vill. Fienderna skalar inte med din nivå, så du kan vandra iväg och stöta på monster du inte har en chans mot och även komma tillbaka när du är mer erfaren och krossa de som tidigare gav dig huvudbry. Något jag absolut föredrar framför fiender som alltid är jämnstarka med dig.

I det första området kan du spendera några timmar med att lära dig grunderna, ett tips är att noggrant läsa alla inforutor för spelet kan vara rätt komplicerat. Man kan tillverka drycker, oljor, bomber, vapen, utrustning. Man kan ta isär allt man har och utvinna deras beståndsdelar. Man fyller även snabbt sitt inventarie med böcker, växter, djurskinn, kemikalier, monsterhjärnor och allt möjligt. Det kan snabbt bli svåröverskådligt om man inte fattar från början. Men allt sånt här som man skulle vilja göra i ett rollspel går att göra.

Man vill ju också kunna påverka handlingen i ett rollspel och där är Witcher 3 riktigt bra. Det gäller att välja hur man ska svara i dialogerna så det passar ens intressen, men ingenting är svart eller vitt. Jag hittade t.ex. en kille fastbunden vid strandkanten nära ett gäng sjömonster. Efter att ha dödat monstren snackade jag med honom och bestämde mig för att knyta loss honom så han inte skulle bli uppäten. Det visade sig många timmar senare att han var en bandit som sedan jag släppte lös honom hade mördat en massa bybor och han tackade mig för att jag hade släppt honom. Man kan då ta emot belöningen han stulit eller ge honom vad han förtjänar.

Det finns en UPPSJÖ av sådana här val att göra under spelets gång och förstås även i huvudstoryn som har än större påverkan. Och om man uppgraderar en viss färdighet så kan man dessutom påverka dialogerna som en Jedi, vilket är hur häftigt som helst. Det ger också omspelningsvärde, för du kan välja att slakta ett banditgäng som muckar gräl med dig i ett värdshus, eller bjuda dem på öl och ge dig av utan bråk. Spelet har 26 olika slut dessutom, så inget Mass Effect 3 här. Och självklart kan man ligga med ett antal olika damer om man sköter sina kort rätt, spelet har nästan en timme sexscener, haha.

I Witcher 2 klagade jag på stridssystemet och ansiktsanimationerna. Vad är det för idé med ett rollspel där ingen visar känslor?

Båda är fixade i Witcher 3. Ansiktsanimationerna är jäkligt bra, och särskilt då med tanke på hur stort spelet är. Det finns jättemånga stadsbord/invånare med unika och vältexturerade ansikten, och nu ser man äntligen när de visar känslor. Samma med hår och päls för övrigt, Nvididas teknik gör att hårfästet ser bra ut och enskilda hårstrån blåser i vinden. Till och med Geralts skägg växer med tiden, vilket är sjukligt detaljerat. Det går att raka av, men det växer ut efter ett tag.

Och stridssystemet är roligt, inte bara trycka, trycka, trycka. För det första kan man använda magi i striderna och för det andra kan man både rulla undan och sidostega. Fienderna har olika rörelsemönster och man måste ta sig an dem på olika sätt. En grupp människor kan t.ex. bestå av en kille med svärd, en med tvåhandad yxa, en med sköld, och en med pilbåge. Svärdskillen kan man blockera och parera, yxan måste man akta sig för, skölden går inte att slå igenom och man måste hela tiden tänka på att pilar viner mot en.

Geralt närmast dansar fram i striderna lite som Batman, men inte lika fastklistrat och föranimerat. Det tar ett tag att lära sig hur systemet fungerar men när man kan parera och sidostega samtidigt som man använder magi till att ta över, spruta eld på eller ”forcepusha” fienden så är det riktigt tillfredsställande. Och dessutom är det våldsamt, man kan klyva fiender på mitten, hugga av huvudet eller armar.

Det är just det att man inte slåss konstant heller, det är långa pauser när man gör annat, som att prata, läsa, spela kortspelet Gwent, traska långsamt fram i miljön och ta in vyerna, åka båt, undersöka spår som en detektiv, med mera. Variation är nyckeln och där ligger Witcher långt före alla andra spel. Trots den enorma mängd innehåll som finns. När man kommer till det andra området och börjar låsa upp uppdrag så.. ja jag hade över 100 frågetecken på kartan en gång. I ett enda område. Frågetecknen kan vara banditläger, monsterhålor, övergivna byar som kan bosättas igen, eller något helt annat. Jag tänker aldrig, jaha ett banditläger till, för även om det är ett banditläger så är även dessa varierade. Det kan vara tre banditer som slagit läger vid en lägereld i skogen och har dåligt med utrustning eller så kan det vara ett fort med starka och välutrustade desertörer.

Utöver frågetecknen finns förstås också det spännande huvuduppdraget och sekundära uppdrag som man kan låsa upp genom att utforska kartan. Ser du ett hus på kartan som inte är markerat med ett frågetecken, kan du ändå alltid gå dit och undersöka om det finns något att göra. Något som har distraherat mig från mina uppdrag. En gång efter att ha rensat ett banditläget såg jag några lådor långt ute i vattnet. Jag simmade ut dit (ja, man kan simma och dyka) och såg ett stort skeppsvrak. Under hård attack från vattenmonster som försökte dränka mig dök jag ner och hittade en skattkista full av godsaker och kippade efter andan när jag väl kom upp efter några försök.

På tal om skattkistor så är allt man hittar slumpmässigt, så spara om ni hittar något bra. Spara ofta överhuvudtaget. Utrustningen är indelade i nivåer precis som i Diablo; unika, magiska, ovanliga, Witcher-utrustning etc. Alltid kul att hitta ny bra utrustning och oftast bättre än att crafta eller köpa.

Och så finns en mängd olika monsterjägaruppdrag, som du absolut inte behöver göra. Jag älskar valfritt innehåll som utvecklarna vet att långt ifrån alla kommer att utföra, men som ändå finns där och är ordentligt utfläskat. Riktigt kul att söka upp och dräpa unika monster och man ser i menyerna vilken nivå som rekommenderas.

Så världen är verkligen gigantisk, de har sagt över 30 gånger större än tidigare Witcherspel och andra har sagt 20 % större än Skyrim. Som tur är kan man snabbt ta sig fram genom den via utsatta teleporteringsskyltar här och var.

Det har varit mycket snack om att grafiken har nedgraderats, ända sedan CDPR visade upp spelet 2013 i en hiskeligt snygg trailer. Spelet är inte riktigt lika snyggt idag i just de sekvenserna, men herregud vad snyggt det är ändå. Kan absolut inte klaga. Fantastiska öppna och varierade natursköna miljöer i en enorm värld. Variationen återigen som får en att bli andlös och bara insupa atmosfären. Växtlivet är så varierande och det är fullt av vegetation överallt utan att det påverkar bilduppdateringen så mycket som det borde. Witcher 3 har en komplett dag-/nattrytm, och man kan när som helst meditera för att spola fram tiden. Det finns ocskå ett komplett vädersystem, så det kan börja storma/blixtra eller vara mulet när som helst, ja säg vad som inte finns i spelet. Och ändå lägger man vikt vid detaljer som hästens man och svans eller att det går att forcepusha sönder staket så det flyger åt alla håll.

Också av vikt är att spelet flyter bra. Trots att jag har ett 780 och en i5-processor, allt oklockat, så flyter det förvånansvärt bra fastän jag har ultrainställningar på allt utom två saker. Jag trodde inte min dator skulle kunna klara detta så bra som den gjort, men det tyder på mycket bra optimering. Det finns dessutom knappt några laddningstider, vilket är otroligt. Dör man så är man tillbaka igen efter några sekunder och att ladda in spelet från början tar inte särskilt lång tid heller. När man vill stänga av sker det omedelbart och man kan trycka förbi splashscreens när man startar spelet.

Ljudet är också utmärkt. Musiken är fantastiskt bra, episk stridsmusik och lugnande vandringslåtar. Sänker man volymen så blir det en helt annan stämning. Dialogerna imponerar stort likaså, mycket bra röstskådisar. Men så har de bland annat Tywin Lannister från Game of Thrones i ensemblen, som spelet för övrigt delar många likheter med.

Ska jag hitta saker att klaga på så är det att kontrollen är lite virrig, inte den tightaste, lite som GTA. Rider man på häst så kan man inte heller panorera kameran utan att den genast återgår bakom axeln på Geralt, vilket är trist då jag gillar att panorera medan jag rider. Menyerna är inte heller optimala... kartan borde tryckas fram med en knapp t.ex. istället för två. Minikartan skulle kunna zoomas ut mer. Fast det är småsaker.

Tänk också på att CDPR är ”the good guys” och kommer således att ge oss gratis-DLC i 16 omgångar. Det är inte några stora grejer, utan något uppdrag här och en armor där. Men det är gratis. Och de kommer dessutom att patcha spelet och ta hand om oss som köper det. Redan har fyra patcher kommit och man kan känna sig trygg i att de kommer förbättra och fixa spelet långt framöver. De har dessutom två stora 30 timmars-DLC på gång med mer story och nya miljöer. Sånt som förr i tiden kallades för expansioner. De kommer att kosta förstås.

Slutligen måste jag slå ett slag för Gwent. Kortspelet som är ett minispel i spelet. Jag fattade inte tjusningen med digitala kortspel som Hearthstone, men efter att ha satt mig in i Gwent inser jag varför det är så beroendeframkallande. Jag har i alla fall spelat flera timmar av detta djupa kortspel som CDPR har tagit fram. Rekommenderar at ni ger det en chans, det är en variant av schack och mitt mål är att bli den bästa Gwentspelaren i riket.





Slutsats: Witcher 3 är årets hittills bästa spel, det är tveklöst. Men det är också enligt mig, om det fortsätter så här resterande 200 timmar, det bästa ”västern”-rollspelet genom tiderna i kamp med Knights of The Old Republic och Mass Effect 2 när de kom, idag är det förstås bättre än dem. Spela det på PC om ni kan, konsolerna flyter inte på alls lika bra, saknar vissa grafisk effekter och har även klart längre laddningstider. Men missa det inte och ta er tid med det. Läs på om och fördjupa er i världen. Ni behöver inte ha spelat de tidigare två spelen heller, kolla en sammanfattningsvideo bara. Jag kommer som sagt spela detta för evigt känns det som i nuläget... och njuta av varje sekund. Enklaste tian på länge, det är helt enkelt så genomgående bra på allting.

10/10 –  Världsklass