The Elder Scrolls V: Skyrim

• Genre: RPG
• Släppdatum: 2011-11-11
• Utvecklare: Bethesda Game Studios
• Utgivare: Bethesda Softworks
• Plattform: Xbox 360 II PS3 II PC II

Trollbindande.
Skribent: Zoiler

Jag kan börja med att säga att jag inte klarat ”huvudstoryn” i spelet så ta den för vad det är. Jag har spelat ca 20 timmar, men vill inte stressa igenom det. Så recensionen blir lite som Dragon Age. Men 20 timmar räcker gott och väl för att bilda sig en bra uppfattning om ett spel som är så mycket mer än bara kampanjen.

Och min uppfattning är: Det görs alldeles för få spel som Skyrim idag. Man blir nästan chockad över innehållet i spelet och kvaliteten rakt igenom. Där andra spel räcker 10 timmar räcker Skyrim en evighet. Det är ett pågående projekt som aldrig tar slut. Oblivion var likadant, har jag hört, Faktum är att jag aldrig spelat något spel i Elder Scrolls-serien. Inte på riktigt i alla fall. Jag körde Morrowind på Xbox långt efter PC-släppet, men tröttnade snabbt då det kändes utdaterat. Oblivion tänkte jag köra men jag ville spela på PC med mods – och det var mer invecklat än att komma på ett nytt grundämne.

POSITIVT

Karaktärseditorn – Vi kan börja här. För det första har man många raser att välja mellan, för det andra är laddningstiderna i editorn väldigt korta, vilket är ett måste. Jag valde att starta min resa med en high elf, tänk att spela som magiker, och blev glatt överraskad över hur många olika sätt jag kunde anpassa utseendet för att ge honom en helt unik look. Till slut blev det en ruffig typ med blodröda ögon och en tatuering som ser ut som blod som rinner nedför ögonen. Lite ondskefull men ändå snäll.

Friheten –  När man har gjort sin karaktär släpps man ut i världen. Fast man börjar på en vagn på väg till sin egen avrättning, tillsammans med en av de större profilerna i spelet, en rebell som tillfångatagits. Efter att ha bevittnat en grotesk halshuggning läggs jag på stocken, men när en drake förstör avrättarens party kan jag fly. Flykten fungerar som en tutorial på ett mycket snyggt sätt. Killen som hjälpte mig lämnar mig på ett snöigt berg någonstans och ber mig komma och besöka honom i en stad i närheten.

Från den här punkten i spelet är jag fri att göra precis vad jag vill. Man har en karta. Man kan gå vart man vill. Det kanske inte är så smart att gå vart som helst eftersom man kan bli brutalt dödad som den noob man är, men man har valet.

Från den snygga 3D-kartan kan man se olika städer, fort och platser som man hört talas om. Allt man lär sig eller hör som är av värde sätts ut på kartan. När man vill gå dit är upp till en själv. Till slut kommer man ha många olika punkter av intresse och resan dit är nästan lika intressant som målet eftersom man alltid hittar något nytt och intressant att utforska.

Hållbarheten –  Spelet är helt enormt. Sådana här spel gör bara Bethesda. Man får så mycket för pengarna att det inte är klokt egentligen – jämför med en biobiljett eller en fotbollsmatch. Jag läste om en kille som hade hållt på i 89 timmar med olika uppdrag och han hade ännu inte gjort det uppdraget jag gjorde igår. Utöver huvuduppdraget så kryllar det av sidouppdrag – jag har själv så mycket att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Det finns hundratals timmar av rollspelande i Skyrim och jag har svårt att se hur man ska tröttna så beroendeframkallande som det är.

Det lönar sig dessutom att utforska eftersom Bethesda gömt massa coola grejer och random events lite överallt i Skyrim. Visserligen tar det hyfsat (hehe) lång tid om man ska gå igenom överallt, men det underlättas genom att man kan teleportera direkt till de ställen man redan varit och man kan också ta sig till de större städerna direkt med hjälp av hästdroska för en mindre summa.

.

Mångsidigheten –  Allt som man vill se i ett rollspel finns i Skyrim. Du kan tjäna pengar genom att jobba (typ hugga ved, lyfta stockar, plocka kål), du kan köpa hus, häst, göra brygder, koka mat och smida rustningar med avancerade processer (det finns massor av ingredienser för detta ändamål att hitta överallt i Skyrim). Det finns så mycket att göra att det är omöjligt att bli bra på allt.

Du kan dessutom som vanligt gå med i olika faktioner som thieves guild, dark brotherhood, osv, och utföra quests för dem som är specifika för just dem.

Grafiken –  Har hört en del klagomål på grafiken men jag förstår inte vad problemet är. Med tanke på hur jäkla stort spelet är, är det strålande grafik. Om man bortser från den tekniska grafiken som verkligen inte känns utdaterad trots spelets storlek, så är den visuella representationen hur snygg som helst.

Det är svårt att tänka sig hur de suttit och kommit på och ritat upp nya scenarion överallt. Ta ett spel som Dragon Age 2, där varenda grotta är en klonad kopia av första grottan. Det är patetiskt. Sen kommer man till Skyrim, där varje grotta har sin egen look och unika visuella stil. Det är ju det vi vill. Det är då det är roligt att utforska, när allting är nytt – när alla ställen har något nytt att erbjuda. Också alla städer ser annorlunda ut, det är nästan skrämmande hur mycket tid som lagts enbart på att inreda de olika husen som finns i Skyrim. Ett framdukat middagsbord, ljusstakar i fönstren, böcker i bokhyllan (och dessa går till och med att läsa, ibland för att få upp sina färdigheter). Det är otroligt vilken kärlek som lagts på detaljer och att få varenda del av spelet att kännas unik.

Rent tekniskt har Skyrim de snyggaste vattenfallen och vattendragen i något spel oavsett plattform. Fantastisk design. Även röken är imponerande. I princip alla effekter ser riktigt bra ut. Snön som virvlar uppe i bergen, regndroppar som faller i en pöl i en fuktig grotta, den upphettade luften när man håller eldmagi i handen. Karaktärerna ser helt ok ut, jämfört med Oblivion kan man tro att det är nästa generation man spelar på. Jag har dock inte hittat en enda kvinna som ser attraktiv ut så det är väl den svaga biten i spelet då.

Som standard ser man spelet ur förstapersonsperspektiv men det går att byta till tredjeperson med ett klick på analogspaken. Ifall man vill studera sin utrustning närmare – allt du sätter på din karaktär syns också på karaktären.

Fiendedesignen är riktigt bra, det finns också djur som strövar omkring fritt i världen, så förvänta dig att se rävar, harar, fjärilar, vargar och t o m mammutar lite här och var. Himlen är inte statisk som i t.e.x Rage, det vill säga, molnen rör sig och att se det klarna upp från ett regnrusk till stjärnklar natthimmel med en jättelik måne är en fröjd varenda gång.

Kort sagt, Skyrim är ett av de estetiskt vackraste spelen jag spelat och ändå briljerar det tekniskt.

Måste också nämna fysiken. Varje objekt har sin egen fysik. En gång stod jag i en backe och var tvungen att släppa saker för att jag bar på för mycket. Så jag släppte alla ingredienser jag hade. Döm om min förvåning när alla äpplen, frukter, brygder, svampar och annat rullade nedför backen helt efter fysiklagarna. Imponerande. Lika imponerande är det att man kan studera varenda sak man plockar upp i 3D och snurra på den. Vill du titta närmare på en potatis? Go ahead.

Ljudet –  Elder Scroll-seriens main theme har jag alltid betraktat som en av de bästa och mest episka spellåtarna. Versionen i Skyrim är den bästa hittills och dessutom mest episk hittills. Men vad annars när det finns drakar?

Ljudbilden i övrigt är kort sagt stämningsfull. Musiken är perfekt som bakgrundsmusik och anpassar sig efter spelet. Kommer det fiender så blir den aggressivare, är det lugnt så är den stillsam, ser man något häftigt så blir den episk. Trots det stora stycket inspelad dialog som finns så framförs så gott som alla karaktärernas röster med pondus och känsla.

Bara en sån sak som att jag tänker på att ljudet låter bra när man hoppar nedför stenar eller att skärmen hoppar och basen dunsar när ett par mammutar går förbi attesterar till ljudkvaliteten.

Interfacet –  Jag gillar verkligen startmenyn. Inga alternativ, ingen sån skit. Bara huvudtemat och så starta spelet. Under laddningstiden ser man sin lvl. Rent och snyggt.

Ingame är det också väldigt intuitivt. Med några knapptryck är man inne i sitt inventory eller kollar runt bland sina magier, eller kollar på kartan utan att ens behöva trycka på start. Vill man komma åt sina favoritgrejer ännu snabbare så kan man ange dem just som favoriter och komma åt dem via digitalkorset när som helst. Och då pausas spelet så att man har gott om tid att välja strategi.

Det enda jag saknar, som jag tycker är ganska konstigt att man inte har med, är en snabbknapp för att byta till en annan vapenuppsättning. Dvs, om jag vill skjuta någon med båge och sedan snabbt byta till sköld och svärd så ska jag kunna göra det med ett knapptryck.

Striderna –  Det kanske inte är Ninja Gaiden men det fungerar. Man kan blocka, använda närstridsvapen, båge, olika magier, inga vapen alls. Man kan kombinera mycket och det gör striderna roliga. Även om det kan vara riktigt utmanande också om man som jag kör magiker.

Ju mer man håller på med något desto bättre blir man på det. Säg att du använder en dyrk och har level 15 på det. Du misslyckas med att dyrka upp låset och dyrken går sönder. Men du får ändå lite exp för det. Efter tre misslyckade försök kanske du går upp till lvl 16 i låsdyrkning. När du så småningom öppnar dörren får du ännu mer exp och kanske går upp till lvl 17. Detta innebär i sig inte att du blir bättre på det, men varje gång din karaktär går upp i lvl så får du en poäng som du kan sätta på att göra din färdighet bättre.

Säg då att det krävs level 20 för att det ska vara mycket lättare att öppna enkla lås. Lägg en poäng på det så har du blivit bättre. Vid level 100 (max) kan du öppna jättesvåra lås utan problem men det kräver också att man övar på det. Eller köper det, eftersom man kan köpa 5 färdighetsnivåer per karaktärsnivå, bara man hittar eller vet vart tränaren är.

Så här fungerar alla färdigheter (bågskytte, tung rustning, helande magier, alkemi etc) och det gör verkligen själva rollspelandet intressant. Det är vad Fable 2 och 3 borde varit.

Jag sa i början att jag kör magiker. Men det är inte riktigt sant. Det är vad jag vill köra, men samtidigt är det så kul att träna upp sina andra grejer att man mixar upp det och kör lite båge, blockerar extra mycket bara för att bli bra på det, eller använder enhandsvapen mer än nödvändigt. Med enkla medel har Bethesda gjort det roligt att prova olika saker.

Utrustningen/looten –  Jag gillar verkligen att man kan bära vad som helst oavsett vad man är. Jag kan som magiker bära tung rustning, det finns inga krav på styrka/dex eller nåt sådant.

Sedan spenderar jag allt för lång tid på att leta igenom olika kappsäckar och småsaker, men man vet ju aldrig om det finns något av intresse där. Jag diggar looten, att det inte är överflöd på samma saker överallt. Dock verkar det som att crafting spelar en väldigt stor roll för att man ska kunna göra de bästa sakerna och jag hade nog föredragit om man kunde hitta det slumpmässigt istället.

NEGATIVT

Viktbegränsningen –  Nu ska jag klaga på småsaker men jag tycker nog att man kunde skippat detta. Vill egentligen inte behöva tänka på att jag bär på för mycket saker. Det känns lite gammalt, även om det är ”realistiskt”.

Kameran på häst –  Verkar vara något dödläge i mitten, för när man rider framåt och ska rotera kameran för att kolla bakåt stoppas man. Konstig design.

Repeterande dialog –  Hatar verkligen hur vissa dialoger upprepas med sekunders mellanrum. Om du ska göra någonting så blir du påmind om detta, utan att överdriva, med kanske fem sekunders intervall. Mycket märkligt.

Dålig beskrivning av quests –  Man får tusentals quests i spelet känns det som och alla dessa kan visas på kartan. Men informationen om varje quest är dålig - säg att du kommer tillbaka till ett quest efter 30 timmar, du kommer att ha glömt vad det handlade om och vad man gjorde. I dessa fall är informationen bristfällig.

Slutsats: Skyrim är årets bästa spel (med reservation för att jag ännu inte spelat Skyward Sword), och det kan mycket väl vara hela generationens bästa spel. Det är så otroligt välgjort och ger hundratals timmar av nöje i en värld så trollbindande att jag helt glömmer av tiden och dras in i en alternativ verklighet där jag är en högalv med blodiga ögon och mustach. Jag kan inte nog rekommendera Skyrim till alla som gillar ävent.. nej, rättelse – till alla som gillar spel överhuvudtaget.

10/10 – Världsklass