Jämförande test: Full-HD för folket - Sharp LC42XD1E

1 - Inledning
2 - Toshiba 42WL67
3 - Sony KDL40W2000
4 - Sony KDL40X2000
5 - Thomson 42LB330B5
6 - Samsung LE40F71
7 - Philips 42PF9731
8 - Xoro HTL4242
9 - Sharp LC42XD1E
10 - Amoi LC42T1E
11 - Sammanfattning

Sharp LC42XD1E

Det tog lång tid, men väntan har inte varit förgäves. VI kan äntligen presentera testen av den nya serien av Full-HD-apparater från Sharp. Direkt från deras nya fabrik är LCD-panelerna på den här modellen lovande redan från början med lysande kontrast och reaktionsförmåga. Det är sant att Sharp har ett rykte att upprätthålla, då märket alltid var bäst på att skapa snabba paneler. En annan överraskning är att Sharps konstruktionsprocess måste vara väldigt välutttänkt, då priset på den här apparaten är på låga 16 000 kr, och går att hitta på nätet för runt 15 000 kr.

Design

Designen av de tidigare Sharp-apparaterna behövde en uppfräschning. Sharp valde att göra det väl, och eftersom skärmen tog emot en välförtjänt IF-utmärkelse år 2006 för designen kan man säga att de lyckades. Apparaten är elegant, och materialen (svart glänsande plast, aluminium) är förstklassiga.

Betyg Utformning

Användarvänlighet

Sharp har tydligt sett över menysystemet. Menyerna är organiserade från en rad på toppen av skärmen. Man rullar ner innehållet från den, lite som i Word. Det är helt enkelt väl uttänkt, och inte distraherande. Både nybörjaren och proffset kan bli lyckliga på sitt sätt.

Utrustning

Den är ganska välutrustad. Man har rätt till två HDMI-portar, och det får man. Men man har också rätt till att slippa Sharps besatthet med att förse apparaten med YUV-portar vilket tvingar användaren att använda en adapter varje gång (YUV till VGA, YUV till Péritel). Å andra sidan är RCA-kontakter inte så dyra...

Betyg Användarvänlighet

Sharp LC42XD1E: Band(ing) of Brothers

Till att börja med visade vårt test att Sharpskärmen hade väldigt dåliga grundinställningar. När den lämnar kartongen är maskinen reglerad för butikerna men inte för hemmen. Det är alltså nödvändigt att tillbringa lite tid i menyerna, vilket dock är lätt: stäng av det dynamiska läget och öka skärpan och allt som upplevs som för svagt. Efter om några minuter hamnar vi här:

95% av färgerna är perfekta, 98 % visas åtminstone rätt. Det är lika bra som Philips-apparaterna i jämförelsen, men 10 000 kr billigare.

Kontrasten är väldigt bra. Nivån av svart är definitivt konkurrenskraftig. Men de här resultaten måste sättas i perspektiv. Svärtan blandar sig lätt ut i rött om man inte är långt bort nog från skärmen, det är alltså nödvändigt att vara tillräckligt långt bort för att njuta av högsta möjliga kontrast.

Färgerna är precisa med god kontrast men har en grundläggande färgrikedom, inget mer. Det är inte ett handikapp för tillfället, men det bör anmärkas att många apparater numera får system med rikare färger. Snart blir det kanske nödvändigt för alla.

Likformighet

Sharp-panelernas likformighet har diskuterats ingående ett antal månader på diverse specialiserade forum. Man har beskyllt Sharp-skärmar för ett fenomen som kallas "banding", d.v.s. olikformighet i bilden. Det räcker att skriva Sharp + Banding i Google för att se en del av skadan. Det här fenomenet syns främst med en genomsnittlig grå färg och med lågt bakljus. Faktum är att på apparaten vi fick var det inget stort problem, som man kan se nedan. Det här problemet tycks särskilt drabba panelerna på 46 tum och mer. Men vi har som sagt inte märkt något fel på den här, varken i HDMI, VGA, Scart, osv. Det är uppenbarligen något att undersöka om du väljer det här märket, som med clouding hos Sony. Alla har sina egna demoner.

Färgrendering

Vi gillar den här apparatens statiska förmåga. Det återstår bara att se om apparaten klarar dynamisk användning.

Sharp LC42XD1E: Fast and Furious

Sharp har inte svikit sitt rykte, och det här är absolut en av de allra snabbaste apparaterna vi har testat.

Prestationen är utmärkt för en Full-HD-apparat, med en responstid ständigt under 20 ms. Jag anar redan att hardcore-FPS:arna med datorskärmar flinar, men det är lika bra att man erkänner att stora apparater hittills har visat sig vara långsamma. Den är hur som helst snabbare än de flesta 22-tums skärmar vi har testat, så speciellt illa är det inte.

I praktiken

Bildkvalitet

Färgerna är väldigt trogna. Även om det svarta är ganska djupt har det ibland tendensen att blandas med det röda. Det är delvis på grund av de ganska dåliga ursprungsinställningarna. Man måste alltså använda lite tid på att få ut det allra bästa ur apparaten. Tveka till exempel inte på att sänka skärpan lite, den är duktigt överutnyttjad i grundinställningarna. När väl denna etapp avklarats kan du njuta av fantastiska bilder, ganska få störningar och en mjukare bild än på andra skärmar. Skärmen laggar lite, men Tru-D systemet gör det möjligt att eliminera en del eftersläpningar, även om det tar en stund ibland när mycket händer samtidigt på bilden. Slutligen ska OPC aktiveras, den anpassar färgens luminiscens till bakgrundsljuset och garanterar en skönare upplevelse.

Skärpa

Våra tester på hög skärpa visade hur bra apparaten är tillsammans med en HD-DVD eller Blu-Ray-läsare. Bilden är vacker, men akta dig, reglagen blir väldigt finkänsliga, särskilt med tanke på deras 1:1 förhållande till bilden. Man skapar snabbt brus om man ökar skärpan utan anledning. Skärmen accepterar 1080p, men har ingen uppskalning. Om än skärmen är effektiv i HD är den hopplös med vanliga sändningar, ni kan stryka analog TV redan nu. För DVD:n är det värt att ha en bra DVD-läsare med en bra anslutning för att slippa risken att drabbas av bildbrus. Korfattat är skärmen, tyvärr, väldigt känslig för källorna som används.

Betyg Bild

TV-Spel

Med en sån reaktionsförmåga passar skärmen ganska naturligt för spel. Här, emellertid, är bilden väl betonad och det dynamiska läget gör det bra. Färgerna är fina. För Xbox 360-ägare krävs det en VGA/YUV-adapter.

Betyg TV-Spel

PC-Läge

PC-läget fungerar bara i 1360x768 - men fungerar. Texten är tydlig, färgerna sitter rätt.

Ljudkvalitet

Ljudet är bra. Apparaten erbjuder ett ljud av bra kvalitet i mellantoner, men ger knappt någon bas. Clear-Speech-funktionen som i teori tillåter en att förbättra ljudrenderingen är hemsk. Ljudet blir visslande och upplevelsen som helhet lider av detta. Det finns bara en bot: Ordna ljudet på annat sätt!

Betyg Prestanda/ pris

Sammanfattning

Ärligt talat är den en succé. Den här apparaten är verkligen en av de allra bästa. Inte dyr, men stark, estetiskt tilltalande, allt talar för den. Av de olika problemen på den här apparaten (banding, döda pixlar, signalbrus) råkade vi bara ut för en av dem. Men det tar ett tag att få en ny modell i en fabrik att bli perfekt. Om ni tänker investera i den här, i övrigt utmärkta apparaten, föreslår vi att ni väntar lite, tills produktionsfelen bearbetats.

Genomsnittlig poäng 8/10

1 - Inledning
2 - Toshiba 42WL67
3 - Sony KDL40W2000
4 - Sony KDL40X2000
5 - Thomson 42LB330B5
6 - Samsung LE40F71
7 - Philips 42PF9731
8 - Xoro HTL4242
9 - Sharp LC42XD1E
10 - Amoi LC42T1E
11 - Sammanfattning